Publicerad 2006-11-27

Ledare i Svensk Gris med knorr nr 11-2006:
Vi behöver snart 17 kr/kg för grisköttet

Spanmmålspriset rusar i höjden. På fyra månader har priset gått upp 40%. Detta beror på dåliga skördar men även att spannmålen börjar bli attraktiv som energiråvara. Detta är bara början på ett helt nytt scenario.

Åkermarken skall inte bara användas till att bara producera mat och foder. Nu skall vi även använda åkermarken att producera energi. Etanol, RME och biogas är det som man i första hand satsar på.
Oljan skall fasas ut och ersättas av annan energi. År 2020 skall Sverige ha bytt ut oljan enligt politiska beslut. Detta kommer att få enorma konsekvenser för svenskt lantbruk och inte minst för foderpriset. Jag tror inte vi har insett de enorma energimängder som skall ersätta oljan. Etanolfabriken som nu byggs ut i Norrköping kommer att svälja dygt 10% av Sveriges totala spannmålsvolym 2008. Och det är bara en anläggning. Det kanske kommer att byggas fler.

Sedan startar ett antal RME-anläggningar och det byggs åtskilliga biogasanläggningar som delvis kommer att drivas med grönmassa från åkern. Etanolen säljs antingen som ren etanol eller kommer den att ingå i bensin. Här tvingar dess-utom politiska beslut fram allt mer etanol i bensinen. Den mesta etanolen importeras redan idag och trots kraftigt ökad produktion inom landet kommer det inte på långa vägar att räcka till.

Denna utveckling är i grunden en fantastisk möjlighet för svenskt lantbruk. Energiproduktion på åkermark kommer att öka enormt. Vad händer med foderpriset? Självklart kommer detta att följa den branta prisuppgången vi nu ser början på för spannmålen. När får bonden 2 kr/kg, undrar Mats Eriksson i sin krönika i ATL. Inom 3-5 år är det mycket troligt att detta inträffar.

Foderpriserna kommer att rusa i höjden och redan nu ser vi prisuppgångar som vi inte sett maken till förut. Detta är troligen bara början på en lång och stadig uppgång på foderpriset. Om/När spannmålspriset fördubblas från c:a 1 kr/kg till 2 kr/kg medför detta en kostnadsökning på 4 kr/kg griskött om man räknar med att grisen stoppar i sig 340 kg spannmål (suggans och smågrisens foder inkluderat). Hur skall grisproducenterna få upp grispriset för att kompensera denna kostnadsökning? Grisköttsmarknaden måste förbereda sig på att betala bonden 17 kr/kg om vi skall kunna producera grisar i framtiden. Detta är definitivt en av de tuffaste utmaningar någonsin för näringen. Vad som känns någorlunda rättvist är att andra länder kommer att drabbas på exakt samma sätt. Det är t o m så att vi kanske kommer att klara detta bättre eftersom svenska grisar har bra foderomvandlingsförmåga.

När man nu plockar energin ur spannmålen och oljeväxterna blir restprodukten en proteinråvara för foder. Det borde innebära en prispress på proteinet. Det kommer dock inte på långa vägar att kompensera höjningarna för spannmålen. Vi kommer förmodligen att få en fodermarknad där proteinet blir billigt och energin dyr. Det är totalt omvänt mot dagens situation.

Scenariot är både spännande och utmanande. Vi måste redan nu börja förklara för detaljhandel och industri vad som nu sker. Dessutom måste politiska beslut anpassas till framtiden. Det är dags att ta bort tvångsträdan och istället införa odlingsplikt!!!! Varje hektar kommer att behöva odlas när åkerarealen i framtiden skall producera både mat, foder och energi.

Lars Hultström, ordförande Sveriges Grisproducenter